Josef hämtade  upp mig och Marcus runt fem. Det var regnigt och kallt, plus att vi åkte vilse i Stockholm, kan man väl säga. (Vi tappade även bort bilen efteråt!) Vi kom fram till Fryshuset någon gång efter insläppet (tog tid alltså...), men hamnade ändå inte sist i kön! Dock nöjde vi oss med att stå väldigt långt bak, det är ju musiken som är viktigast. Jag är smart som tog med mina klackskor, såg förvånansvärt mycket då! Träffade Lina och några fler där, trevligt. Förbandet var inte särskilt bra, alla låtar lät exakt likadana. Men när Avenged Sevenfold började spela jublade alla insane-mycket, jag var en av dem!

Konserten var helt underbar, fanns ingenting att klaga på, ingenting märkbart i alla fall. Jag skrek, dansade, log, grät och för att sammanfatta - Den här konserten piskade alla konserter jag varit på innan och jag har aldrig varit så glad, tror jag. Helt amazing. Allt var så jävla bra. Bandet, mellansnacket, setlisten, publiken, känslorna, hela konserten - Allt!

Ni som var där förstår vad jag menar.

Nästa gång står jag dock längre fram, tror jag! Och för övrigt så finns det ingen annan jag hellre upplevt det med. Marcus ♥

Avenged f*cking Sevenfold!

Okej, en fullspäckad vecka väntar. Kan inte vänta tills jag ligger i Marcus säng och får en redig massage. (Ja, jag kind of bestämde det precis...) Längtar megamycket efter honom.

Min fina ♥

Note to myself: Bokning, packning, mentor, UM, prov, tal.

 

(Större bild » Klicka nedan)

Min nya bakgrundsbild.♥

Ni vet, en sån där kväll då man verkligen saknar sin pojkvän och skulle göra vad som helst för att ha honom hos sig. Pussas, kramas och gosa hela kvällen och till sist somna tätt intill varandra.

Det är exakt så jag känner nu när jag sitter och kollar igenom alla våra bilder. Happy days! Boy, har jag världens finaste pojke eller vad? Jag saknar dig! ♥

 

 

I miss my boy! ♥

---

Jag ska lägga mig oh se på South Park nu igen.

Bäst jag vilar en massa nu så att jag kan bli frisk fort.

 

Vi hörs senare ikväll eller imorgon!